Klart som fan folk får matångest.
|DATUM: 2010-02-01 KLOCKSLAG: 20:14:55



Hmm, ja. Ni ser ju. Alla hälsocoacher håller på och skriver att man "inte ska tänka på vågen, utan hur man mår". Okej, men varför är det så jävla mycket tjat om att gå ner i vikt då? Om man nu faktiskt mår bra av att väga några kilon för mycket, gäller inte "icke-våg" regeln för dem också?
Det är sorgligt att man inte kan läsa en enda tidning utan att man ska få diettips och vikthets rakt upp i ansiktet på en. Jag känner många som har/har haft problem med mat, och jag är absolut inte förvånad. Budskapet som skickas ut ser ut ganska mycket som "bry sig inte om din vikt- så länge du väger runt 50 kg". Kan inte tidningarna fatta att vissa faktiskt mår bra av att inte tänka på vad de äter? Ångest skapar ätstörningar åt det ena eller andra hållet, folk mår troligtvis bäst av att äta det som kroppen mår bra av den dagen.
||||||||||Jag tycker detta med alla dessa rekomenderade dieter, bantningspille som gör "under", och reklamlänkar och löpsedlar där det står gå ner 20 kilo på en månad.
jag väger några kilo för mycket och har beslutat att gå ner ett par. överallt läer man om hur svårt det är och hur plågsamt det är att stå emot godis och gott och fet mat.
jag äter potatis och sås och friterad mat godis till helgerna och allt jag gör är att ta promenader om dagarna och går till gymmet 3 ggr i veckan och slavar en timma på en crosstrainer och DET för under.
trött på att läsa just det du postade här.. gå ner i vikt, väger du över 60 kilo kommer du dö tidigare, ät inte detta och detta.
det gäller även träning, kollade upp ett "träningssschema" för viktnedgång och det va 6 dagar i veckan 4 timmar på gymmet äta en oliv om dagen och smacka i sig en massa kosttillskott piller och bantingspiller.
ALDRIG!
va nöjd med det du har. och vill du endå gå ner i vikt.. det är enkelt.. rör på dig lite . man behöver inte vara en helsoslav för att klara det.
tack ännu en gång för ett underbat inlägg som får en att tänka till lite
kärlek
/Anna
Håller verkligen med dig, det är helt sjukt!
sv: exakt just det där med att man max får äta si och så mkt. det är att svälta sig själv och det ger i slutändan bakslag och man går upp i vikt igen.
och som du säger man behöver bara röra på sig och försöka att avstå från godis och massa snax
Alltså... fetma är ju ett större problem än ätstörningar, och alla har fötts med en hjärna, och alla borde använda den. Liksom, alla borde förstå att detta inte riktar sig åt folk som redan är smala, det riktar sig till människor som inte lever hälsosamt.
Det här samhället som skapas; med att man ska hitta en syndabock för allting hela tiden... jag tycker inte alls om det. Det är så mkt daltande, man skyller på tidningar, media etc för att det skapas problem, för att de skapar ideal. men som sagt, vi har alla fått ett medvetande, alla har vi såpass mycket intelligens att vi förstår att det inte är bra att hetsäta, svälta sig själv eller äta för mkt. Problemet är ju bara att folk inte väljer att använda hjärnan.
Jag håller med Sanna till en viss del. Samtidigt så har vi ju som sagt fått ett medvetande - det innebär också att vi borde veta när man är ohälsosamt tjock och göra någonting åt det. Om man rör på sig och äter efter sunt förnuft så borde det inte vara något problem.
Jag tycker också det är för mycket jävla tjat om att gå ner-i-vikt. När jag var som värst med mina problem med maten så var jag extremt påverkad av alla artiklar. Jag var övertygad om att de var riktade till mig också - att jag behövde gå ner i vikt. Dumt, men som sagt svält gör en korkad.
Egentligen borde vi välja att slå dövörat till. Mår man bra och är någorlunda hälsosam så är det inget problem! :D
min filosofi numera, ät, lev och må bra!
Självklart borde ju alla personer som är ohälsosamt tjocka också förstå att detta faktiskt är riktat till dem, att de faktiskt borde tänka på vad de stoppar i sig, och att de bör träna mer.
Men jag känner bara att det är så jäkla mycket syndabocksutmålning hela tiden. Det kan aldrig vara ens eget fel liksom, utan man måste alltid skylla ifrån sig och säga "jamen det beror på media/modeller" etc. Sånt blir jag bara arg på. Man har en egen vilja, ett eget förnuft och jag tycker man borde använda det.
Jävla skit, det är inget mindre än bara ångestframkallande.
Såg på Du är vad Du äter, där ett avsnitt var om ett par, tjejen var inte överviktig men hade "kärlekshandtag" (säger man så?), och dom tyckte Fröken Skipper att dom skulle bort, för tjejen annars skulle drabbas av hjärt och kärlsjukdomar, och en massa mer, lättare än en person utan, så att säga. Så man ska vara spikrak då eller?
Hamnade inne på några "pro ana"-bloggar häromdagen, jag fick en liten chock faktiskt. I de flesta bloggarna fanns det ett inlägg där det stod "jag är tjock", "mitt bmi är 15, usch vad tjock jag är" eller "jag MÅSTE ner till 40 kg". Och bilder på sig själva där dom visar hur "tjocka" dom är. Inlägg och kommentarer handlade om hur mycket dom hade ätit under dagen, deras bmi, varenda hekto räknades.
Jag fick sån obehagskänsla.
Tycker också att det är lite mycket bantningsuppmanande både i tidningar och på nätet. Många framsidor på tidningar kan man läsa "gå ner 4 kg i veckan", "Sommarslank, 5 träningsmetoder" etc etc.
Självklart är man själv ansvarig för sina handlingar. Alla är egna individer och gör sina egna val (haha nu låter jag som värsta existenialisten) och det är i allra högsta grad ens egen fel. Dock menar jag att man kan bli påverkad. De får gärna stå bantningsartiklar i tidningen, men det är så ofta nu för tiden bara...








