Jag minns när jag....
|DATUM: 2010-01-16 KLOCKSLAG: 18:27:37

Misstolka mig inte totalt nu, men alla borde verkligen bada i en lerpöl någon gång i livet! Det är ganska meditativt, oväntat nog. Det jobbiga var väl att de fick skölja av mig med en trädgårdsslang för att jag skulle kunna få gå in i huset igen. Den dagen var helt galen! Jag och min bror hade byggt en egen långgolfbana på 12 hål, som vi spenderade några timmar med. Efter det blev vi rastlösa, och då började vi leka lite jackass.
Vi hade lerkrig, jag cyklade ner i en damm(som ni kan se i videon nedan), och gjorde allmänt psyko saker. Gud vad jag älskade det! Och nej, jag har aldrig varit en proper tjej, och kommer aldrig bli det. Hela min uppväxt har gått ut på att bygga fort i skogen, kriga mot mina syskon med olika lekar, exprimentera med olika saker. Jag är grymt tacksam för att jag fått ha en riktig uppväxt utan att känna någon som helst press att börja supa ner mig och sminka mig som en japansk panda-fjortis.
Önskar att alla som är i 11-12 årsåldern också kunde se det fina i att fortfarande vara lekfull och exprimentell, för man vinner så mycket på det senare i livet!
||||||||||Jag minns när jag....
|DATUM: 2010-01-15 KLOCKSLAG: 15:20:41

Stylingen tog flera timmar, jag gick ut med ett linne som var öppet på hela ena sidan, och vi failade totalt med timingen. Vid ett tillfälle fanns det ingen modell redo, så scenen stod helt tom i någon minut. Totalt fail med allting! Men kul hade vi i alla fall :)
||||||||||Jag minns när jag....
|DATUM: 2010-01-14 KLOCKSLAG: 18:53:16
Tror det kommer bli svårt att välja ut 8 minnen, men I´ll give it a try! Här kommer första:
Jag minns när jag... grät på min sista dansuppvisning!

Först och främst, även om det ser ut som om jag är naken så är jag faktiskt inte det. Har på mig linne, som dock syns lite dåligt pga. håret. Hur som haver, så hade jag min sista dansuppvisning i början på sommaren 2009. Anledningen till att jag inte dansar längre är att jag inte hinner, och att jag flyttade till Göteborg. Det skulle aldrig vara samma sak att dansa utan mina tjejer, så jag tänker inte ens försöka.
Det var så pinsamt hela händelsen. Vi stod på scen och hade avtackning efter uppvisningen var klar. Jag hade dansat 7-8 danser, av 15 totalt. Trots att var jag hur trött som helst efter 4 uppvisningar, njöt jag så mycket av stunden jag bara kunde. När jag började tänka på att det var sista gången jag stod där, bröt jag ihop totalt. Jag var den ENDA som grät, och inför publik dessutom. Alla tjejer började trösta mig, men ju mer de sa "vi kommer sakna dig", desto mer grät jag. Helt ostoppbart!
Dansen, avslutningen, mina vänner, det är ett minne jag aldrig vill glömma. Det var en underbar tid av mitt liv. Det är så synd att det tog slut, men jag vet att det ändå aldrig hade funkat att fortsätta. För er som läser detta som var med i mina dansgrupper, I miss you!
||||||||||







